camomillisen

Dagen var så tråkig, trist. Tur att Anna ringde runt 13.30 det fick tiden att gå lite. Monique kom vid fyra-tiden och hjälpte mig med val av studier och det visade sig att jag har och kan mer en vad jag trodde.

Satt och kollade runt på nätet för mina studier och ska jag berätta nått possitivt. Min värdering på mitt betyg som jag gjort var inte så dåligt som jag trodde, mbo 2 är väl inte direkt högt men det betyder att jag direkt utan förstudier kan hoppa in på sjuksköterskeutbildningen. Jag trodde att jag var tvungen att läsa om till undersköterska också.
Idag ska jag ringa till skolan och då får jag raka besked.
Kanske inte ens behöver mer holländska...men allt beror på när jag kan börja. Om jag måste vänta tills september kan jag lika gärna läsa holländska tills dess.

Ska också göra en EVC- (Erkennen van Verworven Competenties). Där man med en lärare går igenom alla ämnen jag läst, vilka jobb jag haft, en liten portfolio där står detaljerat vad jag gjort. Eftersom den utbildningen jag gått innehåller mer en den som är här, undersköterskeutbildningarna som är idag ä mer gemförbart med vårdbiträde. Vilket betyder jobb inom hemtjänsten, långvården eller jobba med handikappade.
När jag gick fick vi lära oss allt, man jobbade tillsammans, bredvid en sjuksköterska, vi lärde oss ta blodprover, ge insulin, sondmata, sätta kateter mm. Här är det sjuksköterskans jobb.
Plus alla praktikplatser jag haft och jobb.

Monigue kommer idag kl 9.30-10 för att ta Zoë så jag ensam kan prata i telefonen med en skolansvarig.
Vet ni vad det sjuka är? Varje gång jag ska göra nått jag verkligen vill, ploppar det upp de allra sjukaste saker i mitt huvud. Som t.e.x du är inge bra, du kommer aldrig att klara detta, de andra är bättre en du.(vems fel är det)
Men denna gången ska jag bara bita ihop, jag fixar detta. Jag kan detta!

Nu ska jag njuta av mitt kaffe och ta hand om min underbara dotter.